Bygglathunden

Plan- och bygglagen

Central lag för planering och byggande. Reglerar bland annat bygglov, tekniska krav, kontrollplan, startbesked och slutbesked.

Plan- och byggförordningen

Kompletterar PBL med mer detaljerade bestämmelser om bland annat byggnadsverk och tekniska egenskapskrav.

Boverkets byggregler

Äldre byggregler från Boverket. Fortsatt relevanta i projekt där äldre eller övergångsregler gäller.

Boverkets författningssamling

Samlingen där Boverket publicerar föreskrifter och allmänna råd.

Boverkets konstruktionsregler

Äldre regler för svensk tillämpning av eurokoder. Förekommer i äldre och vissa övergångsprojekt.

Arbetsmiljölagen

Grundläggande lag för arbetsmiljö och förebyggande av ohälsa och olycksfall.

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter som preciserar arbetsmiljölagens krav.

Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering

Samordnar arbetsmiljöfrågorna under planering och projektering och verkar för att risker förebyggs redan vid projekteringen.

Officiellt skrivsätt: Bas-P.

Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet

Samordnar arbetsmiljöarbetet under byggskedet och följer upp att arbetena kan utföras säkert tillsammans.

Officiellt skrivsätt: Bas-U.

Arbetsmiljöplan

Dokument med arbetsmiljöorganisation, regler och åtgärder för arbeten med särskilda risker.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Löpande arbete med att undersöka risker, genomföra åtgärder och följa upp arbetsmiljön.

Kontrollansvarig

Certifierad person enligt PBL som hjälper byggherren med kontrollplan och uppföljning.

Lagen om brandfarliga och explosiva varor

Reglerar hantering och förvaring av brandfarliga och explosiva varor.

Lagen om skydd mot olyckor

Reglerar bland annat brandskydd, räddningstjänst och skyldigheter att förebygga olyckor.

LSO kan även betyda ledningssamordning i bygg- och infrastrukturprojekt.

Lagen om offentlig upphandling

Reglerar hur offentliga organisationer upphandlar bland annat entreprenader och konsulttjänster.

Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader

Standardavtal för utförandeentreprenad. Beställaren ansvarar normalt för projektering och entreprenören för utförandet.

Allmänna bestämmelser för totalentreprenader

Standardavtal för totalentreprenad. Entreprenören ansvarar normalt för projektering, utförande och avtalad funktion.

Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet

Standardavtal för tekniska konsultuppdrag, exempelvis projektörer, projektledare och byggledare.

Allmänna bestämmelser för underentreprenader

Kompletterande standardvillkor för underentreprenader där AB 04 ligger till grund.

Allmänna bestämmelser för totalunderentreprenader

Kompletterande standardvillkor för totalunderentreprenader där ABT 06 ligger till grund.

Kommande standardbestämmelser

Beteckning som förekommer för nästa generation standardbestämmelser avsedda att ersätta AB 04. Ska inte behandlas som gällande avtal innan det är fastställt.

Aktuell status bör kontrolleras mot BKK.

Projektering och utförande

Beteckning som förekommer i arbetet med kommande standardbestämmelser för projektering och utförande, som efterföljare till ABT 06.

Inte gällande standardavtal ännu.

Byggandets Kontraktskommitté

Organisationen bakom bland annat AB 04, ABT 06 och ABK 09.

Ändringsarbete, tilläggsarbete och avgående arbete

Arbeten som förändras, tillkommer eller avgår jämfört med kontraktsarbetena och som kan påverka pris och tid.

Nytt Juridiskt Arkiv

Innehåller bland annat prejudikat från Högsta domstolen som kan vara vägledande inom entreprenadrätt.

Underentreprenör / underentreprenad

Företag som anlitas av en entreprenör för att utföra del av entreprenaden, eller själva underentreprenaden beroende på sammanhang.

Dubbel betydelse: person/företag eller entreprenadform.

Totalentreprenör / totalentreprenad

Entreprenör eller entreprenad där entreprenören normalt ansvarar för både projektering och utförande.

Dubbel betydelse beroende på sammanhang.

Generalentreprenör / generalentreprenad

Entreprenör eller entreprenad där en generalentreprenör normalt samordnar och anlitar underentreprenörer.

Dubbel betydelse beroende på sammanhang.

Sidoentreprenör / sidoentreprenad

Entreprenör som beställaren har separat avtal med parallellt med andra entreprenörer, eller själva sidoentreprenaden.

Dubbel betydelse beroende på sammanhang.

Huvudentreprenör

Huvudansvarig entreprenör enligt projektets kontraktsstruktur. Exakt ansvar styrs av kontraktet.

Beställare

Parten som beställer entreprenaden, konsulttjänsten eller leveransen.

Vanligt i organisationsplaner och protokoll.

Byggherre

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

BH kan även betyda bygghandling.

Entreprenör

Företag som utför entreprenadarbeten.

Beteckningen är vanligt förekommande men projektspecifik.

Leverantör

Företag som levererar material, produkter eller utrustning.

L används även för landskap i projekteringsdiscipliner.

Underleverantör

Leverantör längre ned i leveranskedjan, exempelvis leverantör till en entreprenör eller annan leverantör.

Konsult

Konsult eller konsultorganisation.

K används också mycket ofta för konstruktion i projektering.

Underkonsult

Konsult som arbetar på uppdrag av en annan konsult eller konsultorganisation.

Projektchef / platschef

Projektchef: övergripande ansvar för projektets ekonomi, kontrakt, kundrelation, organisation, resultat och strategiska frågor. Platschef: ofta brett helhetsansvar för arbetsplatsen och kan beskrivas som en kombination av produktionschef och projektchef med ansvar för produktion, tid, arbetsmiljö, kvalitet, ekonomi och kundkontakt.

Betydelsen av PC styrs av företagets/projektets organisation.

Produktionschef

Har huvudsakligt fokus på att styra och leda produktionen, exempelvis organisation, resurser, logistik, tidplan, arbetsmiljö, kvalitet och framdrift. I större projekt ligger ofta mer av kontrakt, kundrelation och övergripande ekonomi hos projektchef.

Produktionsledare / projektledare

Produktionsledare: arbetar nära produktionen med planering, UE, arbetsberedningar, kvalitet och framdrift. Projektledare: leder projektet mer övergripande, ofta från beställar- eller konsultsidan, med ansvar för tid, ekonomi, samordning, beslut och rapportering.

PL har två vanliga betydelser och ska alltid läsas i sitt organisatoriska sammanhang.

Projekteringsledare

Leder och samordnar projekteringen mellan discipliner och ansvarar ofta för projekteringstidplan, leveranser, granskningsprocess, projekteringsmöten och tekniska gränssnitt.

Installationsledare

Leder och samordnar installationsarbeten och gränssnitt mellan exempelvis VS, ventilation, el, sprinkler, styr och bygg.

Arbetsledare

Leder och planerar den dagliga produktionen, resurser, leveranser, UE och arbetsmoment.

Byggledare

Arbetar ofta på beställarsidan och följer entreprenaden avseende produktion, kvalitet, tid, ekonomi, kontrakt och avvikelser.

Kalkylledare

Leder kalkylarbetet inför anbud eller under projektets olika skeden.

Förfrågningsunderlag

Samlade handlingar som ligger till grund för upphandling och anbud, exempelvis administrativa föreskrifter, ritningar, tekniska beskrivningar, mängdförteckningar och övriga krav.

FFU används också som beteckning för förfrågningsunderlag.

Kompletterande förfrågningsunderlag

Komplettering eller ändring av förfrågningsunderlaget under anbudstiden.

Administrativa föreskrifter

Beskriver entreprenadens administrativa, juridiska och kommersiella förutsättningar.

Administrativa föreskrifter för utförandeentreprenad

AF-struktur som normalt används tillsammans med AB 04.

Administrativa föreskrifter för totalentreprenad

AF-struktur som normalt används tillsammans med ABT 06.

Teknisk beskrivning

Beskriver tekniska krav på material, produkter, system och utförande.

TB kan även betyda täckningsbidrag i ekonomi.

Byggbeskrivning / byggnadsbeskrivning

Beskriver byggnadsdelar och utföranden såsom väggar, golv, tak och ytskikt.

Benämningen kan variera mellan projekt.

Mängdförteckning

Förteckning över arbeten och mängder som används för prissättning och ekonomisk reglering.

Mät- och ersättningsregler

Anger hur arbeten och mängder ska mätas och ersättas.

Promemoria

Används för information, förtydliganden eller ändringar. Ett PM är inte automatiskt en beställd ÄTA.

Request for Information

Formell begäran om information eller förtydligande när exempelvis handlingar är otydliga, saknas eller är motstridiga.

Teknisk handling

Samlingsbegrepp som används i vissa projekt för tekniska dokument.

Förfrågningsunderlag

Vanlig, framför allt äldre, beteckning för förfrågningsunderlag. Avser de handlingar som beställaren tillhandahåller som grund för anbud och upphandling.

Samma grundbetydelse som FU. FU är en kortare beteckning som också används.

Administrativa föreskrifter

Den del av förfrågningsunderlaget eller kontraktshandlingarna som reglerar entreprenadens administrativa, juridiska och kommersiella förutsättningar. AF-delen är normalt strukturerad enligt AMA AF och kan bland annat behandla organisation, entreprenadform, tider, ersättning, ÄTA, säkerheter, försäkringar och besiktning.

AF är förkortningen för administrativa föreskrifter. AF-del används ofta om själva dokumentet eller avsnittet i upphandlingsunderlaget.

Programhandling

Tidigt projekteringsskede där behov, funktioner, omfattning och övergripande krav fastställs.

Systemhandling

Beskriver valda tekniska system, huvudprinciper, utrymmesbehov och viktiga gränssnitt.

Granskningshandling

Handling som skickas ut för granskning och samordning innan den fastställs.

Förfrågningshandling

Handling framtagen för upphandling och prissättning.

Bygghandling

Fastställd handling avsedd som underlag för produktionen.

BH kan även betyda byggherre.

Arbetshandling

Handling avsedd för genomförandet. Benämningen och statusen kan vara projektspecifik.

Relationshandling

Slutlig handling som redovisar hur byggnaden eller anläggningen faktiskt blev utförd.

Drift och underhåll

Dokumentation och instruktioner som krävs för framtida drift och underhåll.

Drift, underhåll och förvaltning

Bredare dokumentation som överlämnas till drift- och förvaltningsorganisationen.

Förkortningen kan variera.

Allmän material- och arbetsbeskrivning

Referenssystem för tekniska krav på material och utförande inom bygg och anläggning.

AMA Hus

AMA för bland annat stomme, fasad, tak och invändiga byggnadsarbeten.

AMA Anläggning

AMA för bland annat schakt, fyllning, ledningar, vägar och andra anläggningsarbeten.

AMA Administrativa föreskrifter

Referensverk och struktur för administrativa föreskrifter.

AMA EL

AMA för el- och teletekniska arbeten.

AMA VVS & Kyla

AMA för VVS- och kylinstallationer.

Råd och anvisningar

Kompletterar AMA med råd till den som upprättar tekniska beskrivningar.

Mät- och ersättningsregler

Regler för hur mängder ska mätas och ekonomiskt regleras.

Arbetsplatsdispositionsplan

Visar hur arbetsplatsen organiseras, exempelvis bodar, kranar, hissar, upplag, lossningszoner, körvägar och gångvägar.

Trafikanordningsplan

Visar hur fordon, cyklister och gående ska ledas och skyddas när arbetet påverkar trafikmiljön.

Arbetsberedning

Detaljerad planering av ett arbetsmoment avseende metod, resurser, kvalitet och arbetsmiljö.

Ska inte förväxlas med AB 04.

Huvudtidplan

Övergripande tidplan med projektets viktigaste aktiviteter, faser och milstolpar.

Förkortningen är projektspecifik.

ID06

Branschsystem för bland annat identifikation, behörighet och elektronisk personalliggare.

Kvalitet, miljö och arbetsmiljö

Samlingsbegrepp för projektets arbete med kvalitetssäkring, miljö och arbetsmiljö.

Just in Time

Leveransprincip där material levereras nära tidpunkten då det ska användas för att minska lagerhållning på arbetsplatsen.

Byggnadsinformationsmodellering / byggnadsinformationsmodell

Digital modell- och informationshantering för projektering, samordning, mängder, produktion och förvaltning.

Computer Aided Design

Digital framställning av ritningar och tekniska modeller.

Industry Foundation Classes

Öppet filformat för informationsutbyte mellan olika BIM-program.

BIM Collaboration Format

Format för kommunikation av frågor, avvikelser och kommentarer kopplade till BIM-modellen.

Level of Development / Detail

Beskriver modellobjektens informations- eller detaljeringsnivå. Exakt definition bör anges i projektets BIM-krav.

Common Data Environment

Gemensam digital informationsmiljö för projektets filer, modeller och dokument.

Ledningssamordning

Samordning av befintliga och nya ledningar såsom VA, el, fiber och fjärrvärme.

LSO kan även betyda Lagen om skydd mot olyckor.

Arkitekt

Planer, fasader, sektioner, rum, material och gestaltning.

Konstruktion

Bärande konstruktioner såsom betong, stål, trä, stomme och grundläggning.

K kan även betyda konsult i organisationssammanhang.

Landskap

Utemiljö, planteringar, marknivåer och utrustning.

L kan även betyda leverantör i organisationssammanhang.

Mark

Schakt, fyllning, terrass, överbyggnader, beläggningar och markkonstruktioner.

Geoteknik

Jord, berg, stabilitet, sättningar, spont och grundläggning.

Brand

Brandskydd, brandcellsindelning, utrymning och brandmotstånd.

B kan även betyda beställare i organisationssammanhang.

Akustik

Luftljud, stegljud, efterklang, trafikbuller och installationsbuller.

Värme, ventilation och sanitet

Övergripande benämning för flera installationsdiscipliner.

Ventilation

Kanaler, aggregat, don, spjäll och luftflöden.

Värme och sanitet

Värme, tappvatten, spillvatten och tillhörande installationer.

Vatten och avlopp

Vatten, spillvatten och dagvatten, framför allt inom mark och anläggning.

Kyla

Kylproduktion, kylsystem och distribution.

Sprinkler

Automatiska släcksystem såsom sprinklercentral, pumpar, ventiler, rör och sprinklerhuvuden.

Disciplinbeteckningen varierar mellan projekt.

El

Kraft, belysning, centraler, kabelvägar och jordning.

Tele

Data och andra teleinstallationer.

Säkerhet

Exempelvis passage, CCTV och inbrottslarm.

Brandlarm

Detektorer, larmknappar, larmdon och brandlarmscentral.

Utrymningslarm

System för att varna personer att utrymma byggnaden.

Styr och övervakning

Automation och övervakning av exempelvis ventilation, värme och kyla.

Hiss

Hissinstallation och gränssnitt mot bygg, konstruktion, el och brand.

Fuktsäkerhet

Fuktsäkerhetsprojektering, mätning, uttorkning och kontroll av fuktkritiska konstruktioner.

Miljö

Miljökrav, materialval, klimatkrav och certifiering.

Tillgänglighet

Tillgänglighetskrav såsom passagemått, ramper, nivåskillnader och hygienrum.

Bana, El, Signal och Tele

Samlingsbegrepp för centrala teknikdiscipliner inom järnvägs- och spårprojekt.

Bana

Spår, räler, växlar, slipers och tillhörande bananläggning.

Signal

Signalsystem och säkerhetskritiska trafikstyrningssystem.

Tele

Kommunikation, transmission och teleanläggningar i spår- och infrastrukturprojekt.

Bruttoarea

Area mätt till utsidan av omslutande byggnadsdelar. Vanligt mått på byggnadens totala storlek.

Bruksarea

Area innanför omslutande byggnadsdelars insida.

Boarea

Den del av bruksarean som är avsedd för boende.

Biarea

Utrymmen i bostad som enligt mätregler klassas som biarea.

Lokalarea

Bruksarea för exempelvis kontor, butik och andra lokaler.

Byggnadsarea

Den area byggnaden upptar på marken, förenklat byggnadens fotavtryck.

Öppenarea

Helt eller delvis öppna areor inom byggnadens utbredning enligt tillämpliga mätregler.

Tempererad golvarea

Area i temperaturreglerade utrymmen som används bland annat vid energiberäkningar.

Förbesiktning

Besiktning före färdigställandet, exempelvis av arbeten som senare byggs in eller blir svåra att kontrollera.

Slutbesiktning

Besiktning efter färdigställande där entreprenadens godkännande och eventuella fel bedöms.

Garantibesiktning

Besiktning under eller inför slutet av garantitiden för att identifiera fel som framträtt under garantitiden.

Efterbesiktning

Kontroll av om tidigare noterade fel har blivit avhjälpta.

Överbesiktning

Ny prövning av frågor från tidigare besiktning enligt tillämpligt avtal.

Fel i entreprenaden

Föreligger förenklat när utförandet avviker från vad som följer av kontraktshandlingarna.

Avhjälpande av fel

Entreprenören åtgärdar ett konstaterat fel.

Garantitid

Period efter godkänd entreprenad då entreprenören har särskilt ansvar enligt kontraktet.

Ansvarstid

Den längre period under vilken entreprenören kan ha ansvar även efter garantitiden enligt tillämpligt avtal.

Hinder

Omständighet som försenar eller försvårar entreprenaden och under rätt förutsättningar kan ge rätt till tidsförlängning.

Formellt meddelande

Viktig avtalskommunikation om exempelvis hinder, ÄTA eller andra förhållanden som motparten behöver informeras om.

Arbete likställt med ÄTA

Arbete som under vissa avtalsförutsättningar behandlas som ÄTA även om uttrycklig ändringsbeställning saknas.

Riktkostnad

Avtalad eller fastställd målkostnad som projektets faktiska kostnader jämförs mot. Vanlig i samverkans- och partneringprojekt.

Riktkostnadsjustering

Justering av riktkostnaden när kontraktsenliga förändringar påverkar projektets omfattning eller ekonomiska förutsättningar.

Arbetsplatsomkostnader

Indirekta kostnader för att driva byggarbetsplatsen, exempelvis platsledning, bodar, tillfällig el och VA, byggstädning, bevakning, hissar, kranar och gemensamma hjälpmedel.

Företagsomkostnader

Företagets centrala kostnader såsom ledning, ekonomi, HR, IT och huvudkontor som projekten behöver bidra till att täcka.

Täckningsbidrag

Intäkter minus rörliga kostnader. Visar hur mycket som återstår för fasta kostnader och vinst.

TB kan även betyda teknisk beskrivning.

Täckningsgrad

Täckningsbidraget uttryckt som procent av intäkten.

Löpande räkning

Ersättningsform där entreprenören ersätts för ersättningsgilla faktiska kostnader enligt kontraktet, ofta tillsammans med avtalat arvode.

Fast pris

Avtalat pris för ett definierat kontraktsåtagande. ÄTA och andra kontraktsenliga regleringar kan fortfarande påverka slutsumman.

À-pris

Pris per enhet, exempelvis kr/m², kr/m³ eller kr/m. Vanligt vid mängdreglering och ÄTA.

Overhead

Indirekta kostnader som inte direkt kan hänföras till ett specifikt arbetsmoment.

Estimate at Completion

Prognos över projektets slutliga kostnad eller ekonomiska utfall.

Vanligare i större/internationella projektorganisationer.

Estimate to Complete

Prognos över kostnaden som återstår från nuläget till färdigställande.

Vanligare i större/internationella projektorganisationer.

Actual Cost

Faktiskt upparbetad kostnad vid en viss tidpunkt.

Vanligare i större/internationella projektorganisationer.

Konsumentprisindex

Generellt mått på prisutvecklingen. Ska inte förväxlas med särskilda entreprenadindex som kan anges i kontrakt.

Entreprenadindex

Index som används för att reglera kostnadsförändringar i bygg- och anläggningsentreprenader när kontraktet föreskriver det.

Ekonomisk riskreserv

Budgeterat utrymme för identifierade och osäkra projektrisker.

Reserv för ÄTA

Prognostiserat ekonomiskt utrymme för möjliga förändringar. Bör hållas isär från redan beställda ÄTA.

Kontrollplan

Plan över vilka kontroller som ska utföras, av vem och mot vilka krav. Kan även avse kontrollplan enligt PBL beroende på sammanhang.

Egenkontroll

Dokumenterad kontroll där den som utför arbetet verifierar att arbetet uppfyller ställda krav.

Förkortningen EK är projektspecifik; begreppet egenkontroll är etablerat.

Inspection and Test Plan

Kontroll- och provningsplan som anger vilka kontroller, provningar och verifieringar som ska göras och när.

Vanlig i större projekt.

Non Conformance Report

Formell avvikelserapport när utförande, material eller process inte uppfyller ställda krav.

Vanlig i större/internationella projekt.

Avvikelse

När utförande eller resultat avviker från handling, krav, metod eller beslutad lösning och behöver dokumenteras och hanteras.

Factory Acceptance Test

Provning hos tillverkaren innan utrustning levereras till projektet.

Site Acceptance Test

Provning på plats efter installation för att verifiera att utrustningen fungerar i sin verkliga miljö.

Samordnad funktionsprovning

Gemensam provning där flera tekniska system testas tillsammans, exempelvis brandlarm, ventilation, hiss, styr och sprinkler.

Förkortningen kan variera mellan projekt.